The Expanse av James S.A. Corey

Serienamn: The Expanse
Böcker i serien: Leviathan Wakes, Caliban’s War, Abaddons’ Gate, Cibola Burn, Nemesis Games, Babylon’s Ashes, Persepolis Rising, Tiamat’s Wrath, Leviathan Falls
Författare: James S.A. Corey, pseudonym för Daniel Abraham och Ty Franck
Publikationsår: 2011-
Genre: Science Fiction
Format: Tryckt
Antal böcker: 9
3 saker jag gillar med serien (hittills): att det är spännande bladvändare; de två bad-ass-kvinnorna som dyker upp i Caliban’s war; hur verklig framtiden känns
Betyg (individuella böcker): ⭐⭐⭐ / ⭐⭐⭐/

Handling

The Expanse är en Sci-fi serie som utspelar sig i en framtid där mänskligheten koloniserat stora delar av solsystemet, och där spänningarna mellan människorna på Jorden, Mars-kolonin och de Yttre Planeterna riskerar att orsaka storskaligt krig.

Jim Holden är officer på ett rymdskepp som transporterar is mellan Saturnus och kolonierna bland de yttre planeterna. Han och hans besättning stöter på ett övergivet skepp och samtidigt också en hemlighet som andra är mer än villiga att döda miljontals människor för. Samtidigt letar detektiven Miller efter en försvunnen kvinna på uppdrag av hennes rika föräldrar, och snart leder spåren till samma övergivna skepp som Holden precis funnit. Kan denna saknade kvinna vara nyckeln till allt?

Recension

Jag har sett The Expanse beskrivas som en actionfilm i bokformat, och jag kan inte annat än att hålla med – storskaliga konflikter, spännande slagsmålsscener, häftiga rymdskeppsjakter, och en extremt driv framåt i handlingen! Men The Expanse känns också smart, genomtänkt, och verklighetstrogen.

Hittills har jag läst de två första böckerna i serien, och har njutit av varenda sekund. Det är lätt att tänka att man bara ska läsa ett kapitel till. Samtidigt är det också så mycket som händer, vilket innebär att bara några dagar efter att jag läst färdigt böckerna har redan jag glömt mycket av det som skett. När det var dags att läsa andra boken, bara några månader efter att den första lästs klart, mindes jag så lite att jag tvungen att läsa en sammanfattning. Ett annat problem är karaktärerna – jag gillar dem, men samtidigt får man som läsare inte direkt någon känsla för dem som personer. Man en för liten inblick i deras tankar och känslor, och det känns inte riktigt som att de utvecklas (åtminstone i första boken). Ett exempel är att istället för att visa läsaren hur en av karaktärerna blir kär i en annan och bygga upp en spännande historia där, berättar istället författarna i princip detta för läsaren på samma gång som karaktären i fråga själv gör det för föremålet för hens känslor. Något som bidrar till detta tror jag kan vara att sättet boken är skriven på gör det svårare att skapa en uppfattning av hur lång tid som egentligen går under böckernas gång: spännande actionscener som utspelar sig under några timmar behandlas i detalj över flera kapitel, medan tiden där emellan, t.ex. under långa rymdresor, knappt beskrivs allt. Om det enda man egentligen ser av karaktärerna är när de slåss på liv och död blir det också svårare att få en uppfattning av dem som människor. Med det sagt gillar jag verkligen karaktärerna Avasarala och Bobbie.

Något jag tycker serien lyckats bra med hittills är att öka insatserna mellan böckerna på ett trovärdigt sätt, och bygga upp en allt större värld. Första boken är främst skriven ur två personers synvinkel, och utspelar sig främst bland de Yttre Planeterna, medan andra boken utökar mängden karaktärer och synvinklar, och bl.a. inkluderar personer även på jorden. Detta gjorde också att jag uppskattade andra boken mer än första, och att jag ser fram emot att läsa fortsättningen!

Rekommendation

Jag kan verkligen rekommendera denna serie till alla som uppskattar Sci-fi, rymden, actionfilmer och lättsmält underhållning. Och ibland är väl det det enda man är ute efter!? Jag har sett den första säsongen av tv-serien som bygger på böckerna, och gillar man den tror jag att man även kommer gilla böckerna.

Leave a Reply